Göteborgs konserthus 16:V4

Göteborgs konserthus 16:V4

Här går det att läsa om och se bilder från veteranernas besök till Göteborgs konserthus.

 Hämta aktivitetsbeskrivning i PDF

Sammanfattning

Vi var 25 BTF-veteraner som samlades utanför Konserthuset klockan 10.00. Vi möttes av Lazlo, vår inspirerande guide, med ursprung i Ungern. Lazlo har varit altviolinist i Göteborgssymfonikerna i hela sitt yrkesverksamma liv och har en enorm kunskap inte bara om Symfonikerna utan även om Konserthuset.

Konserthuset ritades av göteborgsarkitekten, tillika BTF-medlemmen, Nils Einar Eriksson i början av 1930-talet och byggdes 1934-35. För att konstruera det akustiska rummet hade han till sin hjälp byggnadsingenjör Albert Berg.

Det akustiska rummet, konserthallen, räknas som en av världens fem bästa konserthallar. En av grundförutsättningarna kan vara att rummet svävar fritt i luften utan kontakt med marken, likt en resonanslåda i ett instrument. Lazlo jämförde med en fiol där svängningen från en sträng förs via stallet ner i resonanslådan, som blir en förstärkare. Att lyssna till vår nationalorkester i konserthallen är som att sitta inne i resonanslådan.

Konserthallen är konstruerad med väggar som inte är parallella för att det inte ska bildas stående vågor i vissa våglängder. Väggarna är lutande och fasetterade och klädda med skivor av 7 mm lönn med 20 mm luftspalt till inre en skiva av al. De yttre skivorna har olika format och är avstämda så att de tillsammans ger resonans i musikens alla frekvensområden. På detta sätt kunde man på 1930-talet, genom att pröva och testa sig fram, skapa ett akustiskt rum som än i dag är ett av världens bästa.

Stenhammarsalen byggdes från början som en biograf. Numera hyrs den ut till olika företagsevent och framför allt till Chalmersspexet.

Till byggnaden hör också en fantastisk konstsamling med muralmålningar, gobelänger, skulpturer samt en stor mängd tavlor av kända svenska målare.

Så till Göteborgssymfonikerna, Sveriges nationalorkester! En mer insiktsfull beskrivning än den vi fick är inte möjlig att ge.

Symfonikerna har 110 musiker och 80 körsångare heltidsanställda varav cirka 70 % är svenskar. Mycket tack vare Neemi Järvis ledarskap har orkestern uppnått sitt fantastiska rykte. Detta gör att man kan engagera chefsdirigenter av världsklass och locka musiker från hela världen. När Lazlo gick i pension och hans plats som altviolinist annonserades ut, fick de cirka 120 sökande från hela världen. Var och en fick provspela bakom ett skynke och den bäste erbjöds sedan provanställning under först en månad, sedan tre och slutligen ett år innan fast anställning. Facket kommer inte innanför dörren men musikerna lär vara välavlönade! Mätningar har visat att under ett normalt framträdande går varje musiker ner över ett kilo. Det som skapar orkesterns rykte är musikernas sammanhållning och hänryckning inför sin uppgift.

Vi göteborgare är bortskämda med två klenoder i världsklass. Göteborgs Konserthus och dess Symfoniker!

Text: Michael Ehrenborg
Foto: Carin Abrahamson