Hornborgarsjön 14:V2

Hornborgarsjön 14:V2

Här kan du läsa om utflykten till Hornborgasjön samt se lite bilder därifrån.

 Hämta aktivitetsbeskrivning i PDF

Sammanfattning

BTF-veteranernas resa till Vara och Hornborgasjön den 8:e april

Det regnade när alla samlades vid Shellmacken för att stiga på bussen och det skulle regna hela dagen. När dessa BTF-veteraner embarkerade bussen steg dock omedelbart stämningen och skratten överröstade regnets smatter på busstaket. Resan till Vara gick som ett kick.

Vi fikade i Conditori Nordpolen. Namnet är kommet efter det att André fikade där samtidigt som han planerade sin nordpolsexpedition. Vi alla i gruppen hade full förståelse för detta val. Ett sådant conditori, om än i Vara eller inte Vara, skulle vara ett självklart val för varje conditori-älskare som planerar en resa dit ingen tidigare varit.

Nästan granne med Nordpolen låg Varas stationshus. Invändigt som ett stationshus alltid sett ut med träbänkar och glasluckor där man köpte sina biljetter. Utvändigt däremot har den tyska konstnären Katharina Grosse fått fria händer och stöpt huset i en enfärgad blå skrud, en "Blue Orange". På taket några krumelurer som ser ut som stora twistkarameller. Ingen går oberörd förbi denna installation som med enkla medel har gett detta anspråkslösa samhälle reklam och ett dragplåster som ett operahus i Sidney i miniatyr. Anspråkslöst kanske inte är rätta ordet. Resan fortsatte förbi Vara Konserthus. Mitt på Slätta, långt från vårt lands kulturnoder överlever detta etablissemang med fulla hus. Som konstnärlig ledare har man kunnat engagera Magnus Lindgren, en världsartist och Sveriges främste nyskapare inom jazzmusik. Inga Jantelagar i den svenska kulturens säte i Vara inte!

Vägen gick vidare till Hornborgasjön där 15 100 tranor väntade på oss. Vem vill dansa i ösregn? Inte tranor i alla fall! En vecka tidigare hade där varit över 20 000 stycken. Tranorna lever i par och är trogna hela livet och man såg dem flyga och röra sig hela tiden i par. Dom ser precis lika ut allihop så när 15 000 samlas kan man ju undra hur de känner igen sin egen partner. Skulle de verkligen märka om de förväxlade sin partner med grannens? För ungfåglar måste Hornborgasjön vara värdens raggarställe!

Varje natt sprider man ut många ton korn och det är tillgången till föda som får tranorna att samlas just här i dessa mängder och äta upp sig inför sista etappen mot norra Sverige. Just denna dag stannade dock alla kvar, ty för att flyga dessa sträckor är de helt i behov av den termik som bildas då solen värmer upp marken som i sin tur värmer luften och får den att stiga.

Från Hornborgasjön var det en kort sträcka till Cesarstugan och bondens år - en persons livsverk! Stig Martin har byggt upp och driver nu denna rörelsetillsammans med sin fru Britt-Marie.

En restaurang, konferensanläggning och festlokal kompletterad med teatersalong för 221 gäster. Det mesta byggt med egna händer och egen skog på ett sätt som skulle kunna vara 1800-tal. En stor brasa och Britt-Marie hälsade oss välkomna. Vi serverades till lunch en riktigt god plommonspäckad fläskkarré. Mätta gick vi sedan över gårdsplanen för att helt oförberedda se det som i programmet kallades "bondens år".

Vi fick höra denne man, Stig Martin, berätta om hur han sadlade om från fotograf till att ta hand om och utveckla en oansenlig släktgård till vad den är i dag. När de slutade med djur skulle han hitta på något annat med ladugården. Att med hjälp av vaxdockor, målningar och autentiska miljöer låta några unga konstnärer skildra livet på en bondgård, huvudsakligen vid 1900-talets första hälft, kan bara göras av en person som på hans sätt brinner för vad han tar sig för. Den entusiasm och stolthet med vilken han berättade om utställningen fick våra förväntningar att stiga. Att sedan få gå runt och uppleva dessa skapade miljöer fick mig att tänka - Madame Tussauds, släng dig i väggen! Naturligtvis inte med tanke på perfektionismen hos dockorna men genom att inse med vilken inlevelse detta museum är skapat.

Avslutningsvis besökte vi en annan av bygdens stoltheter, Falbygdens ost. Vi kunde fika, gå runt i butiken och titta och sen handla av alla de läckerheter som producerats.

Bussresan hem kortades av genom en quiz som Carin hade gjort, baserad på dagens upplevelser.

Text : Michael Ehrenborg

Bilder: Carin Abrahamson