Stadsvandring 17:9

Stadsvandring 17:9

Här kan du läsa om och se bilder från årets stadsvandring i Göteborg.

 Hämta aktivitetsbeskrivning i PDF

Sammanfattning

Samling på Gustav Adolfs Torg där guiden byggnadsantikvarie Ewamarie Herklint började med att visa oss stenläggningen på torget som visade den gamla ursprungsstaden . Där är kvarter utmärkta med släta stenar och vatten med vanlig gatsten. Den visar bl. a. att staden skyddades med fästningar med bastioner. Staden genom gick 2 stora bränder 1669 och 1746, så planen visar 1803 års brandsäkra planform.

Vår stad omringades dessutom 3 kullar som stänger till staden . Dessutom fanns det tre stadsportar in till staden: Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten.

Holländarna - som stod för kanalbygget i staden - misslyckades dock att bygga raka kanaler och byggde dessutom kanalerna med för lågt vattendjup. Detta ses tydligt där Västra Hamngatan möter kanalen ut till Göta Älv.

Detta orsakade att sjöfarten fick lasta och lossa ute vid Klippan. Då bildades Majorna med bostäder för dem som jobbade ute i Klippan. Rika människor bodde i första hand i nämnda korsning inne vid Västra Hamngatan. Lite senare så även vid St Nygatan och ytterligare längre fram i tiden vid Avenyn.

Vår domkyrka som är den tredje som ligger på platsen - de två första brann upp. Den nuvarande ritades av Carlberg som tyvärr inte hann uppleva sitt verk. På senare tid har man gjort om gården runt kyrkan och många diskussioner har ägt runt om utseendet - alltifrån en stenlagd plats till det utseende med växtlighet, som finns kvar idag.

Vår saluhall har genomgått ett antal om- och tillbyggnader. Ursprunget stod färdigt redan 1840-talet, påbyggnaderna ritades av Hans Hedlund i början av 1900-talet. På torget har dessutom funnits en rad byggnader som avgränsade torget - bazar Alliance.

Stora teatern blev till ett stort diskussionsämne då den placerades ´långt` utanför stadsporten och bland ´löskefolk` som höll hus i parkerna. Det blev ändå en lyckad byggnad. Bror C Malmberg ritade och huset stod färdigt 1859.

Runt teatern placerades träd och man gjorde området till ett ordentligt promenadstråk med Kungsparken, Trädgårdsföreningen och Bältesspännarparken. Detta ligger i princip kvar i ursprungs-formen. Näsmast detta område ligger Wernerska villan som har kvar sitt ursprung. Den har en fin entré mot parkområdet och en betydligt enklare fasad på motsatt sida. Den senare är till för tjänstefolk , hästskjutsar o dyl. Huset är omgivet av en trädgård - stadsträdgård - som man planerade för då. Det var tänkt att alla hus här skulle få ha en dylik trädgård, men så blev inte fallet utan det är bara Wernerska villan kvar. I övrigt är det högre hus 5 - 7 våningar, med de lägre mot

Avenyn och de högsta mitt på det planerade området.

Röhsska museet  - med en nationalromantisk stil ritades av Carl Westman.  Här finns lite kina influenser också.

Utmed Avenyn, som ju blev ett bostadsområde för rika människor, har mycket ändrats och kvar finns bl. a. det franska kvarteret som innehåller Avenyn 18. Kvarteret har byggnadsminnes skyddade fasader men bakom är mycket ändrat.  Även de utvändiga socklarna med sina affärer har genomgått stora förändringar.

Lorensbergsteatern är årsbarn med Röhsska museet men har ett helt annat uttryck i sin fasad.

Slutligen hamnade vi på Götaplatsen som skulle bli ett stort minnesmärke för stans jubileum 1921. Stan hann dock inte färdigt utan jubileet flyttades till 1923 och då var åtminstone konstmuseet färdigt. Övriga byggnader blev klara -34 stadsteatern, -35 konserthuset, ritat av den stora arkitekten Nils-Einar Ericsson. Poseidon fick sitt kar klart 1927 och själva statyn 1931. Därefter kom stadsbiblioteket som var klart 1967.

Från trappan upp till konstmuseet får man en strålande utsikt ut över Avenyn som verkligen ger kredit för sitt namn.

Text: Carin Abrahamsson
Foto: Inger Skogsberg