Stadsvandring i Göteborg 13:8

Stadsvandring i Göteborg 13:8

Här kan du läsa om BTF:s stadsvandring i Göteborg.

 Hämta aktivitetsbeskrivning i PDF

Sammanfattning

Byggnadsantikvarie Martin Lindholm, Lindholm Restaurering AB, var vår expert och guide för stadsvandringen denna fina kväll. Vi utgick ifrån Gustav Adolfs torg där vi inledningsvis fick en beskrivning av Rådhuset och dess pågående ombyggnad samt vägen dit.

 

Ombyggnaden av Göteborgs Rådhus pågår för fullt. Rådhuset, som är ett av Higabs 25 byggnadsminnen och vars äldsta delar är från 1600-talet, genomgår en varsam förvandling och anpassning för sin nya användning som Stadshus. Under första kvartalet 2014 flyttar stadens politiska ledning tvärs över Gustaf Adolfs Torg från sina nuvarande lokaler in i Rådhuset. Verksamhetens vision för det nya stadshuset är att det ska bli mer öppet och mer tillgängligt. Den gamla delen är från 1672 och ritad av Nikodemus Tessin d ä. Huset har byggts om och till flera gånger. Den mest kända och omtalade delen av huset är Erik Gunnar Asplunds tillbyggnad från 1937 som är ett exempel på funktionalism med internationell ryktbarhet.

 

På Norra Hamngatan 14, granne med Göteborgs Stadsmuseum, finns Sahlgrenska huset, ett praktexempel på en köpmannabostad från 1700-talet. Historien börjar 1721 då kommersrådet Jacob Sahlgren köpte fastigheten. På platsen låg då en gedigen stenbyggnad. Ett kvarts sekel senare, 1746, förstördes denna i den stora branden som härjade i Göteborg. År 1753 lät änkefru Birgitta Sahlgren bygga ett nytt hus. Stadsingenjör B W Carlberg stod för ritningarna. Det kom att bli ett ståtligt tegelhus med brant, brutet tegeltak och inredd vind. Huset har tre våningar, varav en mezzanin-våning. Mot Norra Hamngatan finns en källarvåning och fritrappa. Fasaden är av gult tegel med ett skulpterat entréparti i sandsten.

 

Ostindiska Huset på Norra Hamngatan 12 är en symbol för stadens historia. Huset är ett minnesmärke över hamnstaden Göteborg, Ostindiska kompaniet och mer än 150 års museiverksamhet. Ostindiska kompaniet bildades 1731 av Niclas Sahlgren och Henrik König. Till en början hade kompaniet magasin i flera olika lokaler i staden. År 1746 fick stadsingenjör B W Carlberg uppdraget att rita ett Contoirs - Magazins Huus för Ostindiska Compagniet uti Göteborg. Byggnaden skulle placeras i nordvästra delen av staden, där stora bränder totalförstört området. De ursprungliga ritningarna visade en påkostad byggnad, som efter inspektion av överintendent Carl Hårleman fick ändras till något enklare och mer robust. År 1747 började arbetet, och 1752 stod den östra flygeln klar. En brand 1758 skadade huvudbyggnaden, som slutligen färdigställdes 1760. Projektet pågick i femton år, och hela anläggningen stod klar 1762 i och med färdigställandet av den västra flygeln. Ostindiska huset blev det största och mest påkostade i Göteborg, trots revisionen av ritningarna. Huvudbyggnaden är uppförd i holländskt klinkertegel, och Ostindiska husets exteriör präglas av 1700-talets gula tegelfasader. Bara till huvudbyggnaden gick det åt 937 000 tegelstenar. De övre våningarna i huvudbyggnaden innehöll lokaler för kontor, sammanträdesrum, auktionssal och ett rum för sidentyger. Bottenvåningarnas välvda rum och de två flyglarnas övre rum var magasin för bland annat te och porslin.

 

Wijkska Huset vid Lilla Torg byggdes av kommersrådet Olof Wijk. Han gav samma arkitekt som ritat Fiskekyrkan, Löjtnant Wictor von Gregerfelt, uppdraget att rita ett hus i fyra våningar. Bygget påbörjades 1851 och stod klart två år senare. Huset rymde Olof Wijks kontor samt en paradvåning för representation, men fungerade även som hem för familjen och hushållspersonalen. I över i 70 år gick huset i arv i familjen Wijk. 1925 sålde den sista arvingen Hjalmar Wijk fastigheten till ett försäkringsbolag.

Idag finns bl.a. Fiskekrogen i bottenvåningen.

 

Sveahuset, i kvarteret 54 Alströmer vid Västra Hamngatan 3 i Göteborg, byggdes 1887-1889 av F O Peterson & Söner efter ritningar av Adolf Emil Melander som huvudkontor åt Brand- & Lifförsäkringsbolaget Svea. Byggnadskomplexet som huset tillhör, byggdes i tre etapper; Västra Hamngatan 3 (1880-tal), Drottninggatan 6 (1890-tal) och Magasinsgatan 6 (1920-tal). Huset är byggt i florentisk nyrenässans i tre våningar samt vindsvåning. Fasaden är i huggen granit och stampad betong samt slätputs. Den 28 april 1890 invigdes huset. Sista dagen för verksamhet i det gamla huset var den 30 mars 1887.

Idag finns bl.a. Hotell Plaza i huset.

 

På Västra Hamngatan 7 ligger "Skånebankens Byggnad" uppförd på 1800-talet och med en fasad i Övedssandsten.

 

På Kaserntorget 8 ligger Skräddarns Hus som uppfördes 1805 och där det funnits skräddarverksamhet sen dess ända fram till idag.

 

På Magasinsgatan ligger Artillerihuset som ritades av arkitekt J.F. Weinberg och som ursprungligen var stall och ridhus på 1830-talet. Området ersattes senare av Kviberg.

 

Vi avslutade rundvandringen vid Sociala Huset som uppfördes under åren 1849-1855 som Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Tomten låg då i utkanten av Göteborg, på de frilagda området vid Vallgraven som tidigare upptagits av befästningsverken. Sociala Huset är byggt på det högverk som stod i mitten av bastionen Carolus Dux vid Grönsakstorget.

Victor von Gegerfelt var både arkitekt och byggherre för projektet som skulle ge Göteborg sitt dittills största sjukhus. Sociala huset är känt för sitt originella utseende. Enligt ritningarna skulle byggnaden vara ellipsformad, men på grund av att de ekonomiska kalkylerna sprack så byggde man bara en halv ellips i tre våningar. Den 1 april 1855 invigdes sjukhuset som låg där fram till och med 1900 då sjukhuset flyttade till nya lokaler i Änggården.

Efter att sjukhuset hade flyttat intogs huset av olika sociala institutioner och av folktandvården. Efter detta kom huset att kallas för Sociala Huset eller bara Socialen.

Den 2 september 2006 flyttade Pedagogen in i huset som då var nyrenoverat och tillbyggt.

 

Rundvandringen var mycket uppskattad och vi tackar Martin Lindholm för hans engagerade guidning.

 

 

Vid pennan:    Håkan Jerkstrand

Foto:              Carin Abrahamsson