Veteranaktivitet 11:V2

Veteranaktivitet 11:V2

Här kan du läsa mer om veteranernas besök på Känsö!


Sammanfattning

Torsdagen den 9 juni bjöd inte på det strålande solskensvädret vi hade hoppats på. Det gjorde inget - lite regn och blåst avskräckte inga BTF veteraner, utan alla 50, som hade anmält sig dök upp i god tid innan färjan - Silvertärnan - la ut från Saltholmen för att ta oss via Göteborgs södra skärgård ut till Känsö.

Under båtturen intog vi kaffe och en dubbelfralla för att stärka oss inför den kommande öpromenaden.

Via vår guide Gustaf Lundberg hade vi fått beställa extra tilläggningar, då denna ö fortfarande

drivs i militär regi och inga privata tilläggningar får göras.


Lite om öns historia:

Hösten 1770 nåddes Sverige av nyheten att pest fanns i turkiska hamnar och i Sverige bestämdes det att en karantänsförordning skulle upprättas och att Vargö håla skulle bli en av karantänsorterna. Efter lite diskussioner fram och tillbaka beslöts dock att Känsö skulle vara en bättre placering.

I maj 1771 var anläggningen färdig och bestod av ett tvåvåningshus (kontor) och ett magasin.

1½ år var den i drift innan den stängdes - faran ansågs vara över.

Ordet karantän kommer sig av siffran 40, enl. bibeln krävdes det 40 dagar för att rena sina synder och det tyckte man att det gick att använda i detta syfte också.

När karantänsstationen stängde så kom andra förnödenheter till ön.

Det viktigaste var nog ett sillsalteri för beredning av sill, men det fanns även ett tunnbinderi.

Vid 1800 talets börja blossade en epidemi upp i Medelhavsländerna (det var där man hämtade saltet) och dödligheten där var mycket stor och man beslöt att återupprätta karantäns-stationerna i Sverige.

Med lite förhandlingar, så övertog Kronan kontraktet på ön och fr o m 1805 kunde fartyg åter tas emot för karantänsbehandling. Ny byggnation kom till stånd och det är i stort sett den anläggning, som finns kvar idag och dessa byggnader är sedan 1939 statliga byggnadsminnes-märken. Karantänsarbetet pågick fram till 1922.

1936 blir Känsö en militär anläggning; idag används anläggningen mest för övningar läger och konferenser, mestadels av Försvarsmakten, men även av andra myndigheter och näringsliv, som har anknytning till försvarsmakten.

 

För att återgå till BTF veteranernas besök här ute, så när vi väl kommit i land på Känsö, så promenerade vi upp till matsalen, där guiden Gustaf berättade hela öns historia.

Före vår rundtur delades vi upp i 2 grupper, ledda av Gustav och av Kjell (från militären).

Vi, i Kjells grupp, fick först gå en promenad runt på ön, blev förevisade all fin växtlighet, som

finns där. Ingenting får plockas mer än bär - här fanns en sort av blåa hallon som enl. utsago var väldigt goda. Viss avverkan får ske för att hålla landskapet i önskat skick, men detta bestäms helt och hållet av en parkförvaltning.

Under rundvandringen fick vi även se lusthuset, fotbollsplan och kyrkogården innan vi kom tillbaka till karantänsbebyggelsen.

 

Där fick vi se sjukhuslängorna - berättelserna om hur folk blev infraktade med båt till ett valv under husen och därifrån upplyfta och desinficerade, innan själva vården påbörjades.

Vi fick se lagerbyggnader och kontorshus och sist och faktiskt minst parloiren.

Detta var en fantastisk byggnad, där anhöriga kunde besöka sin intagna på karantänsanstalten.

Ingång från 2 sidor - 1 galler vid vardera avdelningen, samt en mellanliggande yta där man eldade svavel, för att förhindra att dunsterna från de sjuka skulle nå de friska.

 

Lunch intogs - i militärens matsal - där vi fick bricklunch med ärtsoppa och pannkakor, det var ju torsdag. Med tanke på vädret var det en väl anpassad anrättning, så alla njöt i fulla drag.

 

Efter lunchen fanns det möjlighet till vidare vandringar - Kjell tog de som ville med upp till Känsö torn. Vi var nog ett drygt 20 tal tappra som klättrade upp på berget. Därifrån är det vanligtvis en fantastisk utsikt, men dagens lite gråmulna väder gjorde att vi enbart fick lyssna till Kjells berättelse om vad vi kunde ha fått se.

Vinden gjorde det dessutom lite svårt att hålla sig upprätt.

På nedvägen besökte vi matrosbostäderna, det batteri man hade för att kunna försvara sig samt

fick besöka fängelsehålan - ett förskräckligt utrymme där det inte gick att stå raklång.

 

Dagens visningar var nu slut och så var även tiden för vårt besök.

Nu gällde det bara att vänta på att Styrsöbolagets båt - i detta fall Vesta - skulle komma och hämta oss.

Just då drabbades vi av dagens regnskur, så när vi väl angjort båten smakade det gott med lite varmt kaffe och en god kaka därtill

 

16.16 på utsatt tid angjorde vi Saltholmen och spriddes för vinden till bilar, cyklar, spårvagnar och bussar. De flesta av oss hade fått en ny upplevelse och upplevt en ö de aldrig hade bevistat förut.

 

Tack, alla ni som var med, för en trevlig dag och välkomna tillbaka till vår Danmarksresa den 19 - 20 augusti hälsar Carin och den övriga styrelsen

 

Text: Carin Abrahamsson

Foto: Sven-Eric Svensson