Betong består av sten, sand, vatten och cement. Cementen utgör 14 procent av massan – ändå står den för hela 92 procent av betongens koldioxidutsläpp. Men eftersom cementen är själva klistret i betongen går den inte att ta bort bara så där.
– Cementen är ett helt avgörande material för att betongen ska fungera. Utan den skulle vi inte kunna bygga nya hus eller ny infrastruktur, hela samhället skulle kollapsa, säger Katarina Malaga, professor i hållbart byggande och doktor inom kemisk och mekanisk nedbrytning av byggmaterial.
Sedan ett år är Katarina Malaga samordnare av ett projekt som heter Betcrete 2.0 på forskningsinstitutet Rise. Målet är att det ska finnas klimatneutral betong på marknaden 2030 och att den ska användas i hela Sverige 2045. Så vad projektet går ut på är bland annat att hitta alternativ till cement.
– Cement görs av kalksten och det är när man bränner den som det avgår koldioxid. Hittills har man inte hittat några motsvarande ersättningar med samma tekniska prestanda, det går inte över en dag, förklarar Katarina Malaga.
Står för sju procent av världens koldioxidutsläpp
Globalt sett står cementproduktionen för sju procent av koldioxidutsläppen i världen. I Sverige är siffran fyra procent. Hälften av cementproduktionen sker i Kina.
– Idag produceras det 30 miljarder ton betong per år och om tio år uppskattas det att man kommer behöva producera 40 miljarder ton. Det beror dels på att både världens befolkning och urbaniseringen ökar enormt, dels på det ökade välståndet i Afrika och Asien som har bidragit till att folk inte längre behöver bo lika trångt som förut och vill ha större bostäder. Allt detta gör att det måste byggas mer.
Samtidigt med forskningen har cementbranschen och betongbranschen själva börjat experimentera med mer klimatneutral betong och lanserat till exempel eco-betong och grön betong.
– Ta Karlatornets bottenplatta, där använde Thomas Betong en betong med 36 procent slagg i bindemedlet. Det är den största gjutningen med klimatförbättrad betong som har gjorts i Sverige, säger Katarina Malaga.
Försök med aska från havreskal
Ett exempel på alternativa bindemedel som används av industrin är flygaska, som är en restprodukt från rening av gaser vid förbränning av kol. Problemet är bara att det inte går att använda all flygaska som produceras – vissa sorter har helt enkelt för mycket tungmetaller i sig. Ett annat bindemedel som används är slagg från stålindustrin. Men tillgången minskar i takt med att tillverkningsprocessen av stål blir bättre. Därför tror Katarina Malaga att båda dessa restprodukter kommer försvinna på lång sikt.
På Rise har man istället gjort försök med att blanda cement med aska av skalet från havre. Slutprodukten har visat sig ha flera goda egenskaper, men det finns ändå en hake. Det odlas helt enkelt inte tillräckligt med havre i Sverige.
– Man måste komma upp i volymer för att det ska vara intressant.
Gäller att få fram säkra material
Så då är frågan, vad finns det mycket av på jordklotet? Jo – lera! Genom att blandat hälften lera med hälften cement har forskarna på Rise fått fram ett material med lika hög tryckhållfasthet som ren Portlandcement, den vanligaste typen av cement överallt i världen.
– Det har fungerat bra, men vi behöver mer forskning för att se hur materialet klarar frost och hur länge det håller. Det gäller att få fram robusta och säkra material med lång livslängd, du vill ju inte köra över en bro som kollapsar, säger hon.
Förutom receptoptimering behövs det också modiga byggherrar och goda exempel som kan få branschen att utvecklas vidare, menar Katarina Malaga som också vill se ett större engagemang hos politikerna.
– Politiken borde hjälpa till med att skapa behov av ny betong. I början blir den lite dyrare än vanlig betong, men om man höjer priset för utsläppsrätter kan det bli en morot. Betongen gör nytta för hela samhällsbyggnaden eftersom den är ett väldigt beständigt material.
Text: Paula Isaksson
Fakta Betcrete
Projektet Betcrete 2.0 är ett tvåårigt projekt som finansieras av Vinnova. 20 organisationer ingår i projektet, bland annat Cementa som har förbundit sig att vara klimatneutrala till 2045, samma år som regeringen har som mål att hela Sverige ska vara fossilfritt.