NYHETSBREV MAJ-21

Arkitekter och forskare vill utmana kökets funktioner

26 maj 2021

Köket är hemmets hjärta och en självklar del av bostaden. Men behöver vi egentligen kökets alla funktioner? Kan vi till exempel ha kylskåpet någon annanstans? Genom att ställa saker på ända vill en grupp forskare och arkitekter i Göteborg se om det går att bygga mer hållbara platser för matlagning.

1950 antog regeringen Svensk köksstandard som var slutet på en lång utveckling av köket. Hemmets hjärta blev rymligare, fick bättre arbetsytor och utrustades med kylskåp, fasta skåp och rostfri diskbänk. Sedan dess har väldigt lite förändrats trots att mycket i samhället ser annorlunda ut. Men nu ska White Arkitekter, Chalmers och Building Future Institute ifrågasätta vilka av kökets funktioner som egentligen behövs i dagens moderna samhälle.

– Det här är ett utforskande projekt där vi vill titta på om det går att luckra upp det cementerade köket och göra saker på ett annat sätt för att komma åt hållbarhetsvinster. Slutmålet är inte att vi ska vara ett kökslabb som presenterar hur nästa spis ska se ut, utan vi vill hitta frågor. Sedan kan vi vända oss till olika aktörer för att försöka hitta lösningar på dem, säger Frans Magnusson, arkitekt på White Research Lab.

Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste typen av hushåll i Sverige. Trots det utrustas köken lika fullt som när vi bodde många i samma lägenhet. Vad behöver man ha i ett mindre hushåll? Kan man börja dela på kök eller vissa funktioner med andra? funderar Frans Magnusson.

– Samhället ser ju annorlunda ut idag med hela utvecklingen kring informationshantering. Om vi kan hantera information på ett avancerat sätt kan det kanske bli enklare att dela på vissa funktioner.

Köket är en laddad plats

En funktion som vi tar för självklar i ett kök är kylskåpet. Samtidigt ligger Sverige på en breddgrad där det i genomsnitt under ett år är kylskåpskallt utomhus – ändå tar vi in maten och stoppar in den i en kall del av vår uppvärmda bostad.

– Om vi tänker på alla möjligheter som kommer med automatiseringen av tjänster kan man ifrågasätta om kylskåpet måste finnas i bostaden och ta upp dyra kvadratmeter, eller om det kan vara någon annanstans i byggnaden eller i staden. Det är en intressant tanketråd hur mycket man kan distribuera till utanför köket, säger Frans Magnusson som tror att deras forskning kan få både positiva och negativa reaktioner.

– Köket är en laddad plats som ligger nära hjärtat och magen. Alla är inte öppna för att man ifrågasätter saker och även i gruppen har vi troligen olika uppfattningar om vad som är heligt och inte heligt i ett kök. Det ska bli intressant att se hur långt vi kan gå i vårt ifrågasättande och när det blir jobbigt.

Vad är heligt för dig i ett kök?

– Jag skulle nog ha svårt att trivas i ett hem om det inte fanns en plats där det funkar att laga mat. Men jag är väldigt osäker på om det måste vara ett eget rum ifall alternativet är att man får ett extra sovrum. Det handlar om prioriteringar, svarar Frans Magnusson.

 

Text: Paula Isaksson

 

Fakta:

Projektet heter Bortom köket och är beviljat av Arkus som ger ekonomiskt stöd till forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad. I projektgruppen som leds av Anders Linde på Building Future Institute ingår Frans Magnusson, White Arkitekter, Kaj Granath, Centrum för boendets arkitektur på Chalmers och Jonas Runberger, White Arkitekter och Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.

Dela