Malin Wallin fyller 50 år i maj och beskriver sig som nyfiken och med ett positivt sinne. Sedan åtta år tillbaka jobbar hon på Alingsåshem som ansvarig för projekt i tidiga skeden på Alingsåshem. Innan dess var hon folkhälsostrateg i Alingsås kommun med social hållbarhet i fokus. På fritiden mysjoggar hon gärna i skogen eller tränar på Friskis & Svettis. En hel del tid går också åt att skjutsa barnen från hemmet i Partille till träningar på andra sidan Göteborg.

 Hej Malin! Du blev medlem i föreningen och tackade ja till att gå in i styrelsen som vice sekreterare på samma gång. Hur gick det till, egentligen?

– Det var en kollega till mig, Sham Billgardt som är vice klubbmästare, som frågade om jag ville gå med i styrelsen för BTF. Jag ska ärligt erkänna att jag inte kände till föreningen, men när hon introducerade den för mig kände jag att ”Wow, det här kan jag inte låta bli!”. Det lät så spännande och genom att utvidga mitt nätverk inom byggbranschen kan jag bli bättre och vassare i mina projekt.

Hur tycker du att den här första tiden i styrelsen har varit?

– Jag är väldigt imponerad av det driv och engagemang som jag känner finns i föreningen och styrelsen. Jag trodde inte att ambitionsnivån var så hög med så många studiebesök per år.

Du jobbar med flera olika frågor på Alingsåshem idag och har en spännande bakgrund inom kommunledningen. Berätta!

– Ja, jag satt på en utvecklingsavdelning på kommunledningskontoret i Alingsås som bland annat hade hand om strategisk planering, styrning och ledningsfrågor. Jag var med i stadsutvecklingsprojekt, framför allt med inriktning på social hållbarhet.

– Nu är jag projektledare i tidiga skeden vilket handlar om att ha kontakt med de förvaltningar inom kommunen som har stora lokalbehov, som skola och vård och omsorg. Jag är med i olika förstudier, och beställer utredningar som politikerna behöver som underlag vid beslut om vi ska gå vidare med byggnation eller inte. Det är en väldig bredd på mina arbetsuppgifter, det är tjusningen i att jobba i en mindre kommun, att du får syssla med många olika frågor. Man känner verkligen att man kan göra skillnad.

Beskriv dig själv med tre ord!

– Oj … det skulle vara nyfiken, positiv och driven. Jag tycker om att omge mig med andra drivande personer, jag gillar när det är lite go´.

Henrik Witt har varit medlem i BTF sedan slutet av 1990-talet och är föreningens nya vice ordförande. Nyligen gick han i pension efter tio år som projektledare för större investeringsprojekt på Higab. Även om han saknar sitt arbete tycker han det ska bli skönt att slippa hantera krävande entreprenader, och så har han sina båtar att pyssla med. I höst följer han med på BTF:s resa till Kapstaden och ser fram emot att få komma till södra Afrika för första gången.

Hej Henrik! Du har fått jobba med många olika projekt på Higab. Vilket har varit det mest spännande?

– Ja, det är ju om- och tillbyggnaden av Sjöfartsmuseet som jag höll på med i fem år. Men även Billdals gård var spännande där vi restaurerade fasaderna, bytte ut ruttna delar av stommen och återställde fönstren och verandan till ursprungligt skick. Jag höll också i projekteringen för en ombyggnad invändigt av huset men kalkylen visade att det skulle bli väldigt dyrt så det blev stopp. Det var för sju år sedan och man har fortfarande inte kommit med något beslut om att fortsätta. Tyvärr står Billdals Gård fortfarande tom och outnyttjad.

Du verkar hysa en förkärlek till gamla hus?

– Det stämmer! Innan jobbade jag som projektledare på Astra Zeneca vilket var väldigt intressant. Men till slut började jag längta efter att få jobba med gamla fina hus i Göteborg så när en sådan tjänst dök upp på Higab sökte jag den. Men som första projekt fick jag, tvärtemot vad jag hade förväntat mig, ta hand om ett stort nytt betongbygge, Rambergsvallen som blev Bravida Arena. Det var spännande på sitt sätt, men sedan rullade det på med äldre byggnader.

Som nybliven pensionär, saknar du ditt jobb?

– Ja, det kan man säga, men lagen om offentlig upphandling har gjort det mer och mer besvärligt att upphandla och hantera entreprenader. LOU är ju i grunden bra men missbrukas ibland, till exempel som vid alla orimliga överklaganden. Ofta är det också priset som avgör, vilket får till följd att entreprenören först pressar sig till det yttersta och sedan försöker ta igen det låga priset på ändrings- och tilläggsarbeten.

Vad ska du fylla dina dagar med nu som pensionär?

– Förutom föreningsarbetet i BTF har jag både en segelbåt och en motorbåt som jag har börjat förbereda inför sommaren. Vi har också ett sommarhus i Onsala som ska skötas på olika sätt.

Du ska följa med på BTF:s studieresa till Kapstaden i höst. Vad ser du mest fram emot?

– Det är nog stadsbildningen och hur de hanterar sociala boendefrågor. Den här typen av resor med initierade guider som BTF arrangerar är alltid spännande och jag har aldrig tidigare varit i södra Afrika. Avslutningen då vi ska få se valar i havet låter också fantastiskt spännande.

Frågeställare och foto: Paula Isaksson