Sök
Stäng denna sökruta.

NYHETSBREV MAJ-21

Mycel som byggnadsmaterial, funkar det?

26 maj 2021

Svamp är gott att äta. Men svamp i hus vill ingen ha. Ändå pågår det forskning om svamp som byggnadsmaterial. Hur hänger det ihop? Vi har pratat med David Andréen och Anita Ollár som har framställt mycel för försök med 3D-printat trä och komposterbara vindskydd.

Mycel är den del av svampen som befinner sig under jorden, som ett nätverk av rotliknande strukturer. På Lunds universitet har arkitekten David Andréen precis avslutat ett avancerat experiment med att 3D-printa trä som är uppblandat med mycel. I mitten av maj var han nere med en två meter hög pelare i Venedig för att ställa ut den på arkitekturbiennalen.

David Andréen har länge intresserat sig för tillverkning av komplexa former med hjälp av 3D-printing. Men att skriva ut trä är en komplicerad process. För att kunna passera skrivarens munstycke behöver träet först göras om till flis eller sågspån, alternativt malas ner till trämjöl som blandas med smältplast.

– Trä är ett fantastiskt byggnadsmaterial på många sätt, inte minst genom att det får sin styrka från fibrerna som växer i det. Men när man gör om det till flis eller sågspån förlorar det mycket i styrka, och när man blandar det med plast är det inte längre trä som definierar materialets egenskaper och hållbarhet, säger han.

Svampen fortsätter växa i träet

Vad som händer när man tillsätter mycel till trä är att det bildas ett nätverk av fibertrådar. I forskningsprojektet har David Andréen använt sig av restavfall från trä, som blandats med mycel, och skrivit ut olika element medan svampen har varit levande. Sedan har den fortsatt att växa till sig i träet så länge den fått syre och fukt.

– Vi använder helt enkelt mycelen som bindemedel och kan göra väldigt komplexa strukturer som gör att den får en kontinuerlig tillförsel av syre. Om mycelen inte får syre så dör den, det gäller också att kontrollera fuktigheten så att den inte torkar, säger David Andréen.

Svampen är etablerad i sterila förhållanden för att mycelen inte ska mögla. Efter printingen får den vara i en halvsteril miljö tills den avaktiveras genom uttorkning. Pelaren som ska visas upp i Venedig ända fram till i november är tillverkad i mindre sektioner. Dessa har sedan sammanfogats med hjälp av mycel.

Redan idag finns det företag som använder mycel istället för plast till bland annat akustikplattor och golv. Produkterna gjuts i formar, men enligt David Andréen leder det till att mycelen växer främst på ytan där det finns syre. Med 3D-printing öppnar sig helt andra möjligheter.

– Det är med digitala tillverknings- och designmetoder som man verkligen kan börja producera saker på helt nya sätt. Om man då också kan integrera svampens möjligheter och förutsättningar i designprocessen finns det nästan inga gränser för vad som går att uppnå, säger han.

Kan återgå till naturen

Anita Ollár är doktorand på arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. I sitt ex-arbete för några år sedan testade hon och en kurskamrat att blanda sågspån och halm med mycel för att utforska hur det kan användas inom arkitektur. I deras förslag användes materialet till att bygga upp ett vindskydd bredvid en vandringsled. När det börjar kompostera kan det återgå till naturen och bli nya vindskydd.

Mycelen kom från ostronskivling som kan stå emot vanligt mögel under växtprocessen.

– Om man har ett material av svamp som ska användas i hus blir folk oroliga för att svampen ska ta över. Men om man värmebehandlar den efter att växtprocessen har avslutats finns det ingen risk för det. Vi såg också möjligheten att använda materialet till exempelvis isolering, säger Anita Ollár.

Om tio år hoppas hon att forskningen kring mycel som byggnadsmaterial har kommit längre. På flera håll i världen experimenteras det till exempel med myceltegel, men alla försök är än så länge småskaliga.

–  Den bästa egenskapen med mycel är att den är helt ekologisk och det passar in i tänkandet kring cirkulär ekonomi i byggbranschen. För att nå klimatmålet behöver vi fler alternativ till nuvarande produkter så därför vore det fantastiskt om industrin började använda mycel i sin tillverkning, säger Anita Ollár.

 

Text: Paula Isaksson

Dela