Sök
Stäng denna sökruta.

NYHETSBREV JUNI 21

Västlänken och stadens historia grävs fram samtidigt

22 juni 2021

Att gräva för tågtunneln Västlänken är att gräva i Göteborgs historia. Vid Gullbergs fäste har arkeologer hittat ett senmedeltida tornrum och vid Rosenlund ligger delar av de äldsta jordvallarna från tidigt 1600-tal, liksom ett vackert klinkergolv från slutet av 1800-talet. Elisabeth Gustafsson, journalist som precis tagit två betyg i arkeologi, kontaktade arkeologen Tom Wennberg för att höra om utgrävningarna.

De centrala delarna av Göteborg är som en enda stor fornlämning. Därför har regeringen ställt höga krav på Trafikverket att arkeologiskt undersöka och dokumentera de platser som berörs av arbetet med Västlänken. Kulturmiljön ska skyddas så långt det är möjligt.

Arkeologer har varit involverade i arbetet i flera år – 2015 togs de första schakten upp i Haga och förberedelser hade pågått långt innan dess. Arbetet görs av Arkeologerna, som är en del av Statens historiska museer, i samarbete med Göteborgs Stadsmuseum.

– Staden består ju av sina lager. Och ett viktigt mål för oss är att när man bygger den nya staden, ska man också kunna läsa den gamla staden, säger Tom Wennberg, arkeolog vid stadsmuseet.

Befästningarna runt Göteborg är lämningar från åren strax efter att staden grundades. Och de är alltjämt synliga – åtminstone till viss del. Skansen Lejonet, som byggdes 1687, syns över stora delar av stan, och placeringen är inte en tillfällighet.

– Gullberg är en av de äldsta bebyggda platserna i Göteborg. Härifrån hade man uppsikt söderut längs Mölndalsån, åt nordost mot Bohus fästning, sydväst mot gamla Älvsborg – det var en strategisk plats, säger Tom Wennberg.

Solur det mest oväntade fyndet

Vid utgrävningarna av Gullbergs fäste, strax nedanför Skansen Lejonet, hittade man ett rum med murade väggar och stengolv, kanske ett tornrum. På golvet låg en skiva i kalksten med romerska siffror och hål i mitten – ett solur.

– Vi tror att tornet är från i alla fall 1500-talet, men vi vet att Gullbergs fäste var bebyggt redan på 1300-talet, säger Tom Wennberg, som menar att tornrummet och soluret är de hittills mest oväntade och spektakulära fynden under Västlänken-grävningarna.

– Förhoppningsvis kan vi rekonstruera fynden på något sätt, och lyfta fram dem när den nya stadsdelen i Gullbergsvass byggs.

Vid Rosenlund och Haga grävs det för Västlänkens station i Haga. Där har ett annat spännande fynd gjorts – spår av de äldsta vallarna, som konstruerades av massor från vallgravsbygget som påbörjades 1619. De hittades mellan skattehuset i Rosenlund och vallgraven. Övriga delar längs vallgraven byggdes bort redan i slutet av 1630-talet, när man byggde kraftigare dubbla befästningar, en inre och en yttre, runt staden.

– Det var överraskande att hitta vallen, men det syns tydligt att den är byggd av lera och matjord som troligtvis varit betesmark, säger Tom Wennberg.

På jakt efter vallarna hittades även ett betydligt senare fynd, ett klinkergolv från slutet av 1800-talet som råkat bli kvar under Rosenlundsgatan när huset revs på 1970-talet.

 

Leran är som chokladpudding

På andra sidan vallgraven, vid Sprängkullen, får namnet på gatan sin förklaring. Här fanns ett stenbrott som användes långt in på 1800-talet när stenstaden och nya Haga skulle byggas. Folk fick hämta sten här när husen skulle byggas säkrare efter de stora bränderna.

– Vi vet inte hur hög kullen har varit, men vi kan se på gamla ritningar från Krigsarkivet att man tänkte spränga sten där redan på 1600-talet. Vi har hittat gamla borrhål, men på den stora ytan är borrhålen mindre, sådana man använde på 1800-talet, säger Tom Wennberg.

Arkeologerna har även grävt fram båtvrak, keramik, trädgårdar vid landeriet i Johanneberg och mycket annat de senaste åren. Utgrävningarna kommer att pågå några år till – när årstid och väderlek tillåter. Att arbeta i den göteborgska leran är som att ”kliva omkring i chokladpudding”, menar Tom Wennberg.

För Tom Wennberg och hans kollegor är fynden viktiga för att få en bredare och fördjupad bild av Göteborgs äldsta historia. Befästningarna från 1600- och 1700-talet skulle skydda staden. Nästan två hundra år senare revs de yttre befästningarna och en del blev Kungsparken och Trädgårdsföreningen. Vallgraven mellan Pustervik och Rosenlund rätades ut och blev Rosenlundskanalen för att industriernas transporter skulle bli effektivare. Nu byggs det för fullt vid Masthuggskajen.

– Står man på Carolus Rex, bastionen vid Esperantoplatsen som var utkiken mot havet, kanske man snart inte ser vattnet på grund av alla höga hus, konstaterar Tom Wennberg.

Text: Elisabeth Gustafsson

Dela